Så himla sjukt
Helt sjukt vad upp och ner det går. Ska få lite hjälp igen via kurator. Men det är bra. Det blir lätt. Bara prata och det lägger sig på rätt plats. Annars är det så himla sjukt att ha en deal med sig själv att inte missbruka saker i omgivningen för att hantera när det kryper inpå en. Att tvingas öppna munnen och uttrycka skiten är vidrigt men nödvändigt. Åldern har kommit med en självbevarelsedrift som gör att jag inte tillåter att hjärnan eskalerar. Eller som trycker på larmet innan det eskalerar.