Broarna bränns

Älskling jag vet hur det känns
när broar till tryggheten bränns
 
Mörkret och ljuset och vinden som kastar askan mot oss
blundar men känner hur ansiktet träffas
av miljoners miljoner partiklar
som svider och sticker och tränger sig in
i porerna, förgiftar, förstör - förgör
 
och bron som har rasat
- vi ser den falla
ruinen på botten 
av avgrunden
som brer ut sig
i ett mörker under oss
bara mörker.
 
Kasta oss ut,
älskling, jag vet hur det känns
för det känns, det känns, vi känner
och vi kastar oss ut
älskling, vi kastar oss ut
ett två tre
 

 
Referens:
Ted Gärdestad - Himlen är oskyldigt blå
Poesi / lyrik / bild | |
Upp